Väljer gott sällskap.

I mötet med nya vänner eller en presumtiv partner är alltid riktmärket för mig känslan av:

Jag gillar mig själv ihop med dig. Trivs med oss båda. Teamkänsla.

Hellre bra sällskap eller ensamhet, vilket också är gott sällskap, än något kreti -och pleti-cellskap. Jag är fri.

Mina värderingar står fast. Jag vet exakt vem jag är. Min uppgift i livet är inte att övertyga andra om min förträfflighet. Försöka duga? Bara jag kan se mig i spegeln med bibehållen värdighet räcker det hur långt som helst. Jag vet. De som kan, de ser också.

Sänker inte min nivå frivilligt. Gillar inte hur det krasar av en spark mellan benen, oavsett om någon bett om det och jag skulle kunna. Motvåld gör ont i mig också. I foten och hjärtat. Vissa kan inte hjälpa hur dumt de beter sig ibland. Möta med kärlek?

Så självförnekande är inte jag. Jag vänder och går. Neutral, utan engagemang. Det är inte min skit att ta i.

Väljer bara gott sällskap.

Livet är för dyrbart för att solkas ner av andras ångest.

Om Victoria Qvarnström

Bloggare ADHD/NPF och bloggcoach på hundbeteendeblogg
Det här inlägget postades i Lättfilosofi.. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s